Drömhuset på ön

Det var inte alls en självklarhet att vi skulle flytta till hus igen, vi hade precis bott i vår drömlägenhet i ett år när annonsen för huset kom ut på hemnet.

Min man som är hemnetknarkare försökte väcka mitt intresse i flera veckor. Han tog t.o.m med familjen på en bilutflykt när det var visning för huset. Jag såg att vår bilhandlare var på visningen och sa nått i stil med ”Han kan ju inte köpa det där huset, det passar inte honom.” Jag tänkte inte mer på huset än just det jag hade registrerat när vi körde förbi; att vår bilförsäljare var där och att han var ensam (huset var ganska dyrt för att vara i denna stad, men värt det flera gånger om när man ser till läget). Veckor gick och min man fortsatte att tjata, jag sa bara ”Jag flyttar inte igen, inte en chans- det får vara hur fint och bra som helst men jag orkar inte.”
Vi hade precis hjälpt min mormor flytta från en annan stad till vår, vi hade hjälpt min mans föräldrar att flytta och jag var bara så helt slut. Tillslut gick jag med på att titta på annonsen på hemnet och mäklarens bilder, jag var inte alls imponerad och trodde att allt var skit. Jag trodde golven var i plast, takhöjden låg och rummen för få. Jag trodde också att huset var litet trots att det stod hur stort det ju faktiskt var.
Huset låg dock på vår drömadress, där vi haft vårt sikte de senaste 15 åren, allt vi gjort, alla affärer vi genomgått skulle ju faktiskt ta oss hit. En dag fick jag nog på allt tjat och sa till min älskade man att ”Visst, vi kan boka en visning men är det lågt i tak så släpper du det” varpå han svarade ”Och är det högt i tak så köper vi” .. ”Bra” sa jag och bokade en visning. Samma dag hade mäklaren en öppning, regnet öste ner och vi packade med hela familjen, körde ut till ön och kom in i vårt DRÖMHUS! Alltså det var helt perfekt, nyrenoverat, sovrum till alla, två vardagsrum, matrum, stort-nytt lantkök, tre toaletter, två duschar, bastu, rejäl tvättstuga, eget vatten, eget avlopp, ateljé i egen byggnad, två garage varav ett är i huset med direkt anslutning till en stor entré, en stor och gammal ek på tomten – ALLT var liksom perfekt, närmare än 75 m till havet, havsutsikt åt tre väderstreck, soluppgång och solnedgång året om, sa jag att huset ligger på en Ö?! Allt gick så fort, jag blev kär, barnen blev kär, min man var redan kär och vilken tur att han aldrig gav sig (tack för att du stod på dig älskling!). Jag la fram ett bud på visningen, mäklaren trodde aldrig att säljaren skulle ta det men tre dagar senare var det klart, huset blev vårt och visst kände jag det på mig när jag stod där i hallen och tittade upp i taket, jag visste redan då att huset var vårt.

Vi har en enorm vana att köpa och sälja bostäder men den matthet jag kände under den där hösten 2020, efter att vi flyttat två andra (stora) bohag, har jag aldrig tidigare upplevt. Jag ville inte röra mig men trots det så stylade och fotade jag vår lägenhet som ju blev såld, såld på så kort tid dessutom. Men härifrån flyttar jag inte, ni får bära ut mig.

Hur ser din drömbostad ut? Kram S

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s