Ingen höst utan kantareller

På samma ställe som i fjol dök jag ner bland blåbärsris och spindelbon. Siri fick testa jobba och visst sitter lusten kvar hos henne- fort nosade hon fram ännu fler trattisar (knappt så att jag mäktade med att ta reda på de som jag hade hittat själv!). Lillasyster och Lilla O hjälpte såklart till och vilket jobb de gjorde.

En helt vanlig lördagkväll i september alltså. Utöver den så har vi haft middagar med vänner, familj och njutit av att helgen är just helg.

Nu ska jag försöka koka lite te för ikväll ska vi se sista avsnittet av ’Över Atlanten’ har ni sett det? Sämsta säsongen tycker jag, gillar inte årets produktion. Första säsongen var överlägset bäst och med mest intressanta karaktärer. God kväll

Middag med vänner

Och så kom äntligen den dagen! I 9 månader har vi bott här på ön, med fulla covidrestriktioner, och inte en dag med längtan efter vänner på middag har gått sedan flytten. Men så idag kom dagen då önskan om middag med vänner gick i uppfyllelse.

Efter en hel eftermiddag landar jag mjukt i sängen med nya minnen och härliga intryck. Livet är ju alldeles speciellt alltså.

Lördagsfeeling

Efter en dag fylld av ny bekantskap, ja rent av vänskap också, kan jag landa i sängen med ro i kroppen. Det jag lärt mig dessa dagar är att verkligen låta känslan styra mer än något annat. Intuition är vårt sanna verktyg i livet, den vi till vardags kallar magkänsla, med den som kompass kan vi t oss exakt vart vi vill men framförallt kan vi nå våra mål ännu lättare och vi verkligen lyssnar.

Ha en fin fortsättning på helgen, Kram S

Vill du köpa min konst?

Då har jag en jättebra rabattkod för just dig: FALL25@1757 ~ Ta chansen till 25% rabatt! Du hittar mitt galleri här. Kampanjen är giltig mellan denna period; 2021-08-20 – 2021-11-20

Du sköna helg

Äntligen är vi lediga tillsammans, som jag har längtat efter just denna helg. Lillasyster som går i trupp- och rytmisk gymnastik börjar i morgon med balett också! Hon är så taggad. På söndag har Lilla O gymnastik och han längtar han också. Familjens kärlekspar, storebror med flickvän, är här i början av helgen (förhoppningsvis hela helgen 🙏🏼) och jag tror att de båda är helt slut på efter en rasslande skolvecka med orientering, prov och glosor. Hårt att vara tillbaka efter ett långt sommarlov- så bra de gör det!

Farmor och farfar kom på taco-kväll i kväll, så mysigt. Att få dela en måltid med andra är nog det bästa jag vet, att sitta utmed matbordet länge och bara samtala, äta och dricka gott. Livet. De där stunderna av lyx. Tidigare idag tog jag en promenad med vår Schäfertik, vi kände höstens dofter och verkligen njöt. Idag var det en sån dag- en sån dag där vi båda behövde känna efter och njuta.

Affirmations Torsdag

My life is overflowing with joy

Jag tänker att vi tillsammans ska läsa denna affirmation flera gånger om, likt en bön, sätt dig bekvämt-slut ögonen-hitta ditt andetag, andas djupt och genom näsan, lika länge in som ut-och upprepa ”My life is owerflowing with joy” eller ”Mitt liv är fyllt av glädje” på insidan.

Ju mer positivt vi tänker desto mer positiva blir vi. Ju mer positiva vi känner oss desto mer positiva blir vi. Vi ska bara våga välja glädje. För de flesta av oss är det lätta att egot komme emellan och flikar in med små onödiga ord som till exempel ”Mitt liv är fyllt med glädje MEN jag sörjer/saknar det här” och vips gick spiralen av det goda mot det onda. När egot kommer in och förstör vill jag att du ska hitta en annan väg, hitta en väg att tysta egot och våga förstå att det inte är din själ, DU, som tänker eller tycker så. Bryt den dåliga tanken med glädje, lycka, färg, form, djur, sånt som gör Dig lycklig.

Hitta ditt ankare. När du känner att spiralen går neråt, när dåliga tankar tar över är det viktigt att du har ett ankare att vända dig till. En plats, en känsla, en fras som gör dig till ditt lyckligaste Jag. Det behöver inte ens vara något verkligt utan något Du vet skulle göra Dig lycklig. Använd dig flitigt av ditt ankare, börja med ett och våga sedan utveckla till flera. Ett av mina ankare är känslan av att jag snurrar i korridorerna i mitt slott, håret rör sig i farten liksom klänningen jag bär, jag ser färgerna, hör ljudet och känner dofterna. Jag har varken ett slott, det där håret eller klänningen, ännu.

En portion vardagslyx

Jag älskar fisk. Jag är inte alls berest vad gäller fisk; jag fiskar inte, filéar inte men jag njuter desto mer av konsistensen. En nyupptagen Harr, med salt och smör, i folie över öppen eld är kanske det bästa! Eller rökt Röding, barndomsminnen som består i smaklökarna (trots att dem tycks verka i motvind just nu). Men till vardags blir det Lax minst två gånger i veckan, barnen älskar Lax. Oftast med potatis till men hur den tillagas varierar ofta, favoriten i sommar har dock varit tillagad i ugn.
Vardagslyx för oss är vårt liv, varje middag vi äter är hemlagad mat från grunden (inget hel- eller halvfabrikat), till middagen samlas hela familjen och vi berättar om dagen, planer vi har och vad vi önskar oss av nästkommande dag. Vi dricker ur fina glas och låter vår Sonos Fem fylla rummet med god stämning. Vardagslyx är också en promenad runt ön, att skörda grönsaker, frukt och bär som vi odlat och givit näring till eller små intima samtal med våra grannarna. Livet med vardagslyx är det vackraste vi kan ge oss själva. Andrum.

När jag äter brukar jag stanna upp, tänka på var maten kommer ifrån, hur många vi är som ”jobbat” med maten och tacka för näringen min kropp får ta del av. Jag låter maten smaka, kännas och ibland förundras jag över hur god mat jag lyckats göra (nästan lika förvånad varje gång).
Jag har ingen djupare kunskap i matlagning men det är något jag älskar och har vigt mer än halva mitt liv till. Mat har alltid varit viktigt för mig, som liten vägrade jag äta kött, inte all kött men allt utom fläskfilé. Det värsta jag visste var konsistens och ofta fick jag ont i magen av mat. man trodde jag var överkänslig mot mjölk men besvären fortsatte. Min käre mor trodde det var psykosomatiskt men jag har alltid känt att det varit maten. I vuxen ålder trodde jag att det var glutenintolerans, vilket jag nu i ålder av 33 år, förstått att det är spannmålsallergi. Min allergi förklarar alla min symptom, allt från ångest och oror till utslag och smärta i magen, huvudet och leder. Lätt att tro att det är psykiskt men med kost utan spannmål är min plötsliga och otillbörliga ångest och oro som bortblåst. I vuxen ålder känner jag mig fri vad gäller mat och matlagning, mina barn har samma allergi som undertecknad och livet är så mycket enklare nu när vi vet det. Visst saknar vi massor av godsaker men vi har lärt oss hitta nya smaker, konsistenser och alternativ.
Att tillaga ren mat har varit min stora passion, en rödvinssås från grunden eller bara den enkla vardagsmaten, egenrullade köttbullar, biff, våfflor You Name It! Vardagslyx är att ha tid till barn, man, djur, matlagning, det lilla och det stora, plocka svamp och att sitta ner med orden som flödar ut i ett blogginlägg.

Jag hoppas att du ska gilla att läsa här, följa oss i vår vardag.
Med värme, S

Drömhuset på ön

Det var inte alls en självklarhet att vi skulle flytta till hus igen, vi hade precis bott i vår drömlägenhet i ett år när annonsen för huset kom ut på hemnet.

Min man som är hemnetknarkare försökte väcka mitt intresse i flera veckor. Han tog t.o.m med familjen på en bilutflykt när det var visning för huset. Jag såg att vår bilhandlare var på visningen och sa nått i stil med ”Han kan ju inte köpa det där huset, det passar inte honom.” Jag tänkte inte mer på huset än just det jag hade registrerat när vi körde förbi; att vår bilförsäljare var där och att han var ensam (huset var ganska dyrt för att vara i denna stad, men värt det flera gånger om när man ser till läget). Veckor gick och min man fortsatte att tjata, jag sa bara ”Jag flyttar inte igen, inte en chans- det får vara hur fint och bra som helst men jag orkar inte.”
Vi hade precis hjälpt min mormor flytta från en annan stad till vår, vi hade hjälpt min mans föräldrar att flytta och jag var bara så helt slut. Tillslut gick jag med på att titta på annonsen på hemnet och mäklarens bilder, jag var inte alls imponerad och trodde att allt var skit. Jag trodde golven var i plast, takhöjden låg och rummen för få. Jag trodde också att huset var litet trots att det stod hur stort det ju faktiskt var.
Huset låg dock på vår drömadress, där vi haft vårt sikte de senaste 15 åren, allt vi gjort, alla affärer vi genomgått skulle ju faktiskt ta oss hit. En dag fick jag nog på allt tjat och sa till min älskade man att ”Visst, vi kan boka en visning men är det lågt i tak så släpper du det” varpå han svarade ”Och är det högt i tak så köper vi” .. ”Bra” sa jag och bokade en visning. Samma dag hade mäklaren en öppning, regnet öste ner och vi packade med hela familjen, körde ut till ön och kom in i vårt DRÖMHUS! Alltså det var helt perfekt, nyrenoverat, sovrum till alla, två vardagsrum, matrum, stort-nytt lantkök, tre toaletter, två duschar, bastu, rejäl tvättstuga, eget vatten, eget avlopp, ateljé i egen byggnad, två garage varav ett är i huset med direkt anslutning till en stor entré, en stor och gammal ek på tomten – ALLT var liksom perfekt, närmare än 75 m till havet, havsutsikt åt tre väderstreck, soluppgång och solnedgång året om, sa jag att huset ligger på en Ö?! Allt gick så fort, jag blev kär, barnen blev kär, min man var redan kär och vilken tur att han aldrig gav sig (tack för att du stod på dig älskling!). Jag la fram ett bud på visningen, mäklaren trodde aldrig att säljaren skulle ta det men tre dagar senare var det klart, huset blev vårt och visst kände jag det på mig när jag stod där i hallen och tittade upp i taket, jag visste redan då att huset var vårt.

Vi har en enorm vana att köpa och sälja bostäder men den matthet jag kände under den där hösten 2020, efter att vi flyttat två andra (stora) bohag, har jag aldrig tidigare upplevt. Jag ville inte röra mig men trots det så stylade och fotade jag vår lägenhet som ju blev såld, såld på så kort tid dessutom. Men härifrån flyttar jag inte, ni får bära ut mig.

Hur ser din drömbostad ut? Kram S

När alla pratar om hösten

Sitter utmed köksbordet, samma bord vi varit på jakt efter i flera år som slutligen dök upp där vi minst anade det, medan min man är ute och klipper gräset. Jag sitter med en kopp te och landar i min yogis ord

If you are helping somebody, you are awakening somebody

GB9

Sent igår skulle vi ta oss en nattmacka, vi ser på Över Atlanten genom Discovery+ säsong 1, och som jag längtat efter denna smörgås. Jag är allergisk mot spannmål vilket gör att jag inte kan äta väldigt mycket men igår skulle jag ändå chansa då jag varit sjuk ett tag och cravat efter just leverpastej. Sagt och gjort, vi tog fram pålägg, hårdbröd och jag skär mig en bit leverpastej – blir kladdig om fingrarna och ska slicka bort det och känner ingen smak! Jag har tappat lukt och smak, inget hade smak, inget hade doft. Jag skyndade mig ner i köket, doftade på lagerblad plockade i Turkiet av en vän- ingen doft! jag borrade ner näsan i oregano- ingen doft!
I morse testade jag det mesta igen, inget! inte ens mitt te.. men så testade jag hallonsylten och den doftade- en gång! en gång för att sedan försvinna helt. Det konstiga är att jag kan liksom inte minnas dofterna, min hjärna kan inte återskapa vad grejerna har luktat eller smakat. Allt är liksom borta, jag försöker känna kaffe, oregano, hallon men det är liksom bara blankt.
Ha i åtanke att hela min familj har testat negativt för Covid, senast i följden var det jag, hur kan jag ha ALLA symtom utan att testerna visar det? Ett nytt test är bokat till måndag. Min man tröstar mig med att det kommer att komma tillbaka, lukt och smak. Han tycker att jag ska njuta av att känna strukturer och sältan exempelvis (jag känner ändå salt, sött, beskt, surt och umami).

Hösten kom med datumet 1/9 sägs det, jag håller inte med. Inte idag. Vi har strålande sol och ca 12 grader utomhus, typisk norrländsk försommar. Nu är det ju sensommar och jag ska försöka skära ner mina tomatplantor och förbereda köksträdgården för nästa år, vända på jorden och gödsla med hönsens skit. Det blir massor av skit på fem höns.

På återhörande! Kram S

Positivt tänkande

En av grundpelarna i mitt liv är att tänka positivt, våga äga mina önskningar och våga tro, våga tro att allt gott som jag önskar mig kommer till mig. Kort sagt, det jag önskar mig, önskar sig mig tillbaka. Energier som dras till varandra. Min själ är min önskan och om jag låter den finnas där utan att tänka ner den eller förminska mig och min själ så kommer min själ till mig, min önskan.

Det kan verka flummigt och svårt att ta emot men allt är energi och energi flödar, låt dig färdas i vågen av ditt flöde- din själ visar dig vägen om du bara vågar lyssna.

Jag är tillräcklig